St Olav och hans likar

Sankt Olav och hans likar är ett tv-projekt där målgruppen är en internationell publik. I fem avsnitt följer vi Olav Haraldson – vikingakungen som blev Norges skyddshelgon – på hans sista färd sommaren år 1030. Där sträcker sig idag S:t Olavsledens 58 mil mellan två hav, från Selånger i öster till Trondheim i väster. Leden går genom ringlande älvdalar och djupa trolska skogar, över slätter och berg. Sannolikt var det denna väg Olav trängde fram med sin här, tillbaka till Norge i ett försök att återta makten från dem som två år tidigare drev honom i landsflykt till Ryssland. Ingen annanstans – inte på någon av de alternativa vägar som föreslagits – finns så många minnen som påminner om Olav som just på denna led.


Det finns otaliga legender om olika mirakler på olika platser. Man kan tro vad man vill om dessa berättelser men placerar man dem på en karta blir den tätaste ansamlingen på just den led som sträcker sig genom Medelpad, Jämtland och Trøndelag. Och fortfarande efter nära 1000 år lever många av dessa legender kvar i den folkliga traditionen. Utmed vägen finns det också ett pärlband av Olavskällor vars vatten ansågs vara både välsignat och helande. Enligt en legend sprang dessa källor fram då Olav slog sin käpp i marken. En annan berättar att ursprunget till alla källor är den som sprungit fram på platsen där Olav begravts i en sandbank vid Nidelva i Nidaros.

Olav blev efter sin död också "den helige", Nordens första och största helgon.  I många av kyrkorna utmed S:t Olavsleden finns skulpturer där man lätt känner igen vem det är. I vänster hand håller Den med krona krönte mannen håller en yxa (eller höll, eftersom många av dessa yxor försvunnit) i höger hand, i vänster hand ett riksäpple och under fötterna har han ett märkligt odjur.


Förutom jungfru Maria är Olav den mest gestaltade personen både i den nordiska kyrkliga medeltidskonsten och överallt i Nordeuropa. Det finns till och med en målning av S:t Olav i födelsekyrkan i Bethlehem och  det finns hundratals Olavskyrkor från London och York i väster till Novgorod i öster. Tornspiran på Tallinns Olavskyrka var en gång i tiden världens högsta byggnad.


Men vem var denne Olav Haraldsson som efter sin död fick sådan enorm betydelse? Varför blev denne vikingakung både helgonförklarad och samtidigt beryktad för vikingaräder och krig?

Var det inte också med både våld och han försökte omvända sina motsträviga undersåtar till kristendomen?


Med utgångspunkt från fem rastplatser på S:t Olavsleden ska vi försöka bringa mer klarhet i detta. Med storslagen natur och historiska platser som bakgrund kommer berättelsen också att få vingar som kan föra oss vidare också till mer avlägsna platser, där både Olav varit och andra av hans slag härskat.


Projektet avser att väcka intresse för Skandinaviens tidiga medeltid och därmed också för att besöka både S:t Olavsleden med dess både historiska platser och storslagna, unika natur. I brytningstiden mellan förkristen religion och kristendom pågick en maktkamp, också mellan det gamla och det nya. Det var en kamp  där olika makthavare bytte sida i en takt som gör denna epok nästan omöjligt svår att överblicka. Det handlar inte bara om när vem den ene var den andres vän eller fiende utan också var någonstans, inte sällan samtidigt. Hur det än var med det lades grunden för den omvälvning till den utveckling som lett fram till det samhälle vi har idag.

Den sista sträckan på Olavs resa mot sin död i slaget vid Stiklestad gick från Selånger i öster och slutade den 29 juli 1030. Idag är den en av världens nordligaste pilgrimsleder och slutar i Nidaros-domen i Trondheim. Den sträcker sig 58 mil mellan två hav.

Sankt Olav och hans likar


Haveno AB - Strömmande bilder  

Krukmakargatan 2

871 45 Härnösand

info@strommande-bilder.se

Org. nr. 556334-7615

© Haveno AB, all rights reserved